Det var samma vägar som första gången, det var samma känsla i magen om man subtraherar bort lite nervositet. Jag hade gjort det här förut men känslan var ny ändå. Dina kläder var nästan likadana, du luktade likadant och det var varmt, precis som då.
Det var som att träffa dig för första gången, men jag kände igen allt. Vi hamnade på samma små vägar vi hamnade på den tredje juli förra året, när vi faktiskt sågs för första gången. Samtalet var lättare än då, tack och lov, men mycket kändes likadant. Dina armar runt mig i soffan kändes som de brukade kännas, dina tröstande ord och dina ord om kommande sommar. "Du kommer väl ihåg hur bra förra sommaren var? Denna kommer bli ännu bättre."
Var det ett löfte? Vad var det? Jag ska vänta, vänta och se. Jag lovar. Jag väntar på dig. Du är värd all väntan jag kan ge. Jag älskar ju dig.
Åh gud vad jag rös när jag läste din text, du är verkligen så himla duktig Elin! :)
SvaraRaderaOm jag fattar rätt nu, så blir jag så himla glad! Jag hoppas allt blir bra och jag hejar på dig :) Och som Ida säger, du är jätteduktig på att skriva! Hur fint som helst.
SvaraRadera