Efter att ha kollat på Casanova och ställt klockan på tjugo över fyra på söndagskvällen gick vi och lade oss för att sova några timmar innan det var dags att åka mot flygplatsen. Där var det fullt med folk och vi fick fråga om hjälp för att veta hur vi skulle hantera självincheckningsmaskinen. Det flöt på bra och vi hann äta frukost innan vi fick småbråttom till flyget.
Vi hade dåliga platser på flyget, precis intill nödutgången, och det bullrade genom hela resan. Men med musik i öronen somnade jag iallafall till lite på den en och en halv timmes långa flygresan. Vi hämtade våra väskor och följde sedan skyltarna till tunnelbanan där vi köpte Oystercard och åkte ner för rulltrapporna. Endast en linje går hela vägen från Heathrow vilket gjorde det ganska lätt att hitta rätt.
Resan tog runt två timmar så där satt vi, inträngda bland massa andra och med resväskorna framför våra fötter. Klockan var inte mer än tio innan vi hittat fram till vårat hotell i Finsbury så vi lämnade våra väskor bakom receptionen och gick på upptäcktsfärd i området.
Jag tror att vi ganska snabbt konstaterade att området vi bodde i inte var det finaste, men det funkade ändå. Vi letade efter någonstans att äta och hamnade efter en del velande på ett ställe som hade lite allt möjligt i kycklingväg,.
Innan våran mat kom fick vi sallad och bröd som vi vräkte i oss då våra magar ropade tomma. När våran mat kom hade iallafall jag hunnit äta mig nästintill mätt på brödet men tryckte i mig lite kyckling och pommes ändå. Moa smugglade med sig brödet som blev kvar i väskan och vi bestämde oss för att åka in till stan istället för att gå omkring här och vänta på att klockan skulle bli två, då vi kunde checka in på hotellet och få vårat rum. Jag ville ändå tillbaka och byta kläder så vi gick dit och tog sedan tunnelbanan till någon station i centrum.
Vi gick flera gator fram och tillbaka utan att riktigt veta vart vi var på väg, men hamnade iallafall vid Piccadilly Circus (bilden) till slut och gick därifrån mot Regent street och Oxford street.
På Regent street ligger Hamleys, den enorma leksaksaffären som nog alla barn drömmer om. Vi gav oss in på att gå in men vände ganska snabbt då det var fullknökat med folk och otroligt mycket ljud där inne. Dessutom var det inte mycket bättre än en vanlig leksaksaffär, mer än att den hade fyra våningar kanske. Eller så är det vi som är för gamla för leksaker.
Därifrån hittade vi sedan till Carnaby street där husen var av lite äldre stuk och formade på annorlunda sätt. Mycket trevlig liten gata som man nu i efterhand skulle kunna kalla för en mindre version av Notting Hill.
För att vila benen lite gick vi in på Costa där Moa köpte kaffe och vi placerade oss på nedervåningen, bort från allt ljud en stund. Tröttheten hängde över en som ett stort molntäcke och ögonen sved av den avgasfyllda luften. Men vidare från Costa gick vi sedan till Top shop och Urban outfitters, de två butiker vi längtat efter att få besöka då de inte finns på hemmaplan. Moa köpte med sig en grej från varje affär medan jag bara köpte godis på Top shop i vit-o-rosa-randiga påsar för 1 pund styck.
När klockan var närmare fem bestämde vi oss för att åka hem och sova en stund. Jag somnade med en gång och sov tills klockan var sex. Då hoppade vi in i duschen och gjorde oss iordning för att åka till Covent garden. Vi velade omkring lite där och skrattade lite åt alla kostymklädda män som förmodligen var på after work av något slag. Vi hamnade på Cafe Pasta där vi beställde in varsin Spaghetti carbonara och drack vitt vin på det.
Dagen slutade med att vi låg utslagna och sov gott hela natten. Och så var första dagen slut, planerna för nästa var Notting Hill.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar