onsdag 22 juni 2011

Jag tänker aldrig mer bli 25

En dag till, sedan får vi åka hem igen. Hem på besök, känns det som att man kan kalla det när man bara åker hem över helgen såhär. För på måndag ska vi ju tillbaka åter igen. Inte för lika långt besök, tack och lov, men ändå tillbaka.

Nu är det inte mycket kvar. Vi har tagit oss till den sista etappen, det sista körhäftet, det gula. Landsväg, motortrafikled och motorväg. Det som jag trodde var det första man gjorde eftersom det är det som är lättast. Det är det jag har övat mest på hemma, eftersom det är i princip det enda som finns borta i Sollebrunn - landsväg alltså. Men icke, det har kommit nu och det är det sista momentet. Sen är vi klara. Finnish. Idag klarade vi av riskutbilning nummer två, det vill säga halkkörning. Det var inte så farligt som vi hade trott, mer än att vi gick upp vid fem imorses och nu är helt slut. En körlektion och en sväng på Myrorna senare tvingades vi gå upp för backarna till lägenheten och kom hem alldeles svettiga av den kvava luften som är ute nu.

Jag har aldrig handlat på second hand förrän idag. Kläderna har alltid varit lite avskräckande och porslin på det sättet är inte min grej. MEN idag ändrades allt. På Myrorna i närheten av Knalleland hittade jag en urfin, brun mockajacka som jag efter ett samtal med mamma, bildskickande och diskutioner bestämde mig för att köpa. 216 kronor gick den på, vilket antagligen inte är något alls till skillnad mot vad den kostat som ny. Jag planerar att använda den för första gången på fredag. Till min nya svarta klänning och mina klackade skor.

Jag sitter i mormors underbara fällstol med en väldigt grön filt runt mig. Moa sitter några meter ifrån mig i soffan och knappar på tangenterna på mammas dator. Man kan se lite blå himmel mitt i allt regn och det drar i ögonen. Från min dators högtalare spelas just nu Oskar Linnros 25. Senare ikväll har vi planerat att koka ris och äta hjortgrytan vi tog med hit förra veckan till detta. Efteråt har vi en tårta som väntar i kylskåpet som vi kanske även på bjuda moster Marie på när hon kommer för att betala mormors räkningar. Antagligen blir det tidigt i säng även idag, imorgon är en ny dag. Då väntar en körlektion, hem till lägenhet en stund, buss hem och lugn och ro hemma med familjen. Ganska sanslöst att man kan sakna dem så.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar