söndag 5 juni 2011

Häromdagen drog vi till Stockholm sådär bara

Ja, den tredje juni skulle komma men innan dess var det ju faktist den andre. En månad innan min födelsedag faller in och vi spenderade kvällen på Pyttans balkong med pannkakor och lite bokskrivning. Inte så brutalt som det låter, med "får jag skriva i din bok"-grej.






Marcus gjorde oss även sällskap denna kväll, mycket trevligt.





Efter alldeles för lite sömn och en tre timmar-lång tågresa anlände vi till huvudstaden. Vi tog oss ut från stationen och gick mot gamla stan för att köpa kaffe. Först stannade vi på den väldigt blåsiga bron som håller ihop allting, typ.



Väldigt få ställen var öppna klockan nio på morgonen men där vi väl stannade och köpte vårat kaffe hade de en sån här fin skylt. De hade även skrivit en massa på väggarna inomhus, mycket charmigt måste jag säga.



Till kaffet åt vi sedan Moas bullar i solen vid Slussen. Klockan var bara strax innan tio på morgonen men värmen hade trängt sig fram ganska rejält och både strumpbyxor och tröjor hade åkt av.





På vägen till Fotografiska stannade Pyttan och dregglade lite över affischen om Way out west. Jag valde att inte visa bilden där hon bokstavligt talat dregglar, haha.



Efter långsamma promenader på Fotografiska och myket fascination vandrade vi tillbaka mot gamla stan. Jag märkte att jag var i stort behov av energiintag då mitt huvud började snurra och jag trodde jag skulle ramla ihop. Så det fick bli lunch på Espresso house, ännu lite bokskrivande och sedan satte vi fart mot Kungsgatans affärer. Om jag inte minns det hela fel höll vi till där i upp emot fyra timmar. Kameran låg stilla i väskan under dessa timmar och där låg den bra, det var folk överallt och långa köer i butikerna, men lite smått och gott fick vi med oss allihop.


Mellan Kungsgatan och Stureplan pausade vi med jordgubbar och bigaroer på trappan till Stockholms konserthus.


På Stureplan fanns den bästa butiken av dem alla, dock var priserna skyhöga och även om jag var nära på att köpa en kofta för 700 kr så stoppade jag mig själv genom att tänka över hur psykiskt dåligt jag skulle må av det. Vi spenderade iallafall väldigt mycket tid där inne, men när det blev för varmt betalade jag för mitt lilla halsband jag tittat ut redan några veckor innan vi åkte och gjorde sedan sällskap med Moa och Frida utanför medan vi väntade på Pyttan som skulle betala för ett par jeansshorts och ett halsband.


Halsbandet i fråga.

Vid halv sex-tiden satte vi oss till rätta i mjuka fotöljer på Kófi för att äta kvällsmat efter ännu en sväng inne på H&M. Fötterna dunkade och tröttheten hängde över oss som en grå dimma, men vi var glada.

Innan tåget skulle gå tio över åtta köpte vi lite smått och gott och satte oss sedan i kvällssolen på perrongen. Vi hann oroa oss rejält för att vårat tåg skulle vara en och en halv timme sent innan det anlände fyra minuter innan det skulle gå. Tack och lov klarade vi oss undan alla förseningar som försikommit under dagen och vi var hemma i Alingsås i tid. Trots högtpratande män i sätena framför på tåget till Skövde och enorm trötthet på det sista tåget höll vi oss kvar på fötterna/rumporna hela vägen hem.

Mamma hämtade mig - och pappa - i Alingsås och vi var hemma strax före halv ett. Då hade tröttheten gått så långt att den knappt kändes längre. Jag kände mig nästan lite full och smsade i dimman innan jag somnade, sov alldeles för lite och gick upp redan klockan tio då värmen i mitt rum var olidlig. Allt detta gjorde mig svimfärdig på morgonen och jag gick runt som ett levande lik i trädgården, hjälpte mamma plantera mina solrosor i landet och åt lite macka innan jag gick till jobbet. Där var det kaos i flera timmar, men det flöt på ganska bra tack och lov. Vissa människor var otåliga, eller egentligen bara en man under hela dagen, och plingade flertal gånger på plingan i kiosken när vi hade fullt upp i gatuköket. Då höll jag på att gå i taket, idioter som honom vill man bara mörda sånna dagar.

Dagen på jobbet var i alla fall rekord för iår, kassamässigt. Jag fick berömm när jag gick hem och gick och lade mig med onda ben ännu en gång.

Idag har jag varit en sväng i stan, ensam. Jag behövde förnya mitt Spotify så jag tog en sväng i Storken också. Köpte solglasögon, trots att jag inte trivs i det alls, och åt lite mat på torget med Eric. Theo och Anton dök upp från ingenstans och jag tvingades köpa sololja åt Theo som inte vågade göra det själv. Manligt, jag vet. Var inne och hälsade på lilla Gipsy, fick lite bitmärken i pekfingret och satt sedan över en timme på terminalen och väntade på min buss.

Imorgon är det måndag, men vi är lediga eftersom det är Sveriges nationaldag. Egentligen är det Picknickfestivalen men vädret verkar inte vara på vår sida för det. Hemskt tråkigt, för jag var stentaggad på det efter succén förra året. Vi hade planerat att åka dit tidigare än då och åh, det skulle ju bli så bra alltihop. Och så ska det bli regn.. vad är det för skit? Istället får jag ligga hemma och njuta av ledigheten. Borde verkligen läsa teori som en jäkla dåre, om bara en vecka drar vi ju iväg. Fy. Vilken hemsk känsla det är.

2 kommentarer:

  1. hahaha ditt kvälls-sms var nästan legendariskt! Vilken talang för att rimma ;) hihih puss på dig<3

    SvaraRadera
  2. Haha, tänk vad kul det kan bli när man är trött ;)

    SvaraRadera