Den här veckan har bara sprungit iväg. Det känns som det varit en eller två hela dagar och de andra har knappt varit femtio procent, och så är det nog nästan med. För att inte tala om tisdagen när det var jag och två tjejer till i skolan när vi började, så läraren lämnade oss och ställde lektionen efter fem minuter. Då hade vi håltimme i över tre timmar och jag hatade alla våra klasskamrater som inte var där. Oförskämt, minst sagt.
Det har inte varit många fler i skolan någon dag den här veckan, eller så är det bara jag som först nu kommit fram till hur få vi är i våran klass. Jag vet inte. I vilket fall så har vi långhelg den här helgen och tre helger framåt. Alla individuella val är nämligen inställda pga att vissa klasser går på APU i fyra veckor. Plötsligt känns det som att vi inte kommer vara i skolan alls då vi är helt lediga på måndagar och har håltimmar långa som skam.
Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta över det här. Att vi aldrig är i skolan, att när vi väl är i skolan går vi runt som döda spöken och tittar upp i taket under lektionstid. Så mycket lär vi oss på media. Det är sorgligt och jag hatar att prata om det med andra som är i skolan mellan åtta och fyra varje dag. Jag förbannar mitt gymnasieval flera gånger om dagen och vad det har gjort med mig; jag orkar inte ta tag i det vi faktiskt har att göra. Ett projektarbete som bara väntar på att bli igångsatt och en kampanj som ska vara färdig tills jullovet. "Men vaddå?", tänker man. "Det är ju en evighet till jul." Nej, det är det inte. Fem veckor kvar. Fyra av dem löjligt korta.
Nu ska jag inte tänka på det mer utan istället berätta något roligt. Imorses gick jag upp kvart över sju efter att sedan några dagar tillbaka planerat att åka till Anten för att fota när dimman lägger sig över sjön. Precis när det blivit ljust och resten av familjen fortfarande sov smög jag ut ur huset och satte mig i bilen. Jag åkte halvvägs runt Anten, kändes det som, men hittade ingenstans att stanna så jag vände kursen mot parken. Där gick jag långsamt runt och försökte fånga fåglarna som flöt omkring på vattnet men lyckades inget vidare. Allt var grått och tråkigt. Ännu en misslyckad fotorunda alltså.
"Nu ska jag berätta något roligt", ja just det. Det lät ju inte roligt alls. Hoppar till dagens sväng till Trollhättan istället. Jag bestämde mig när jag var på väg hem från Gräfsnäs att jag skulle åka till stan ensam, försökte få med mig mamma under frukosten men hon ville inte. Blev lite osäker själv med men när mamma senare ropade från nedervåningen att hon ville följa med hoppade jag snabbt i andra kläder och så åkte vi iväg.
Det är en speciell känsla att köpa kläder efter att inte ha köpt ett enda plagg utöver jeans sedan sommaren. Jag hittade två stickade tröjor, likadana fast en i grönt och en i rött. Riktigt fina på rea från Only. Tror jag kommer näst intill bo i dem under vintern. Över en kopp kaffe på Espresso house pratade jag och mamma om min balklänning, skor, hår, smink och allt det där som man måste ha. Mitt engagemang höjdes till skyarna med en gång. Det är inte långt kvar nu. Vi tog med samtalet till H&M där jag provade alternativa skor, utan en tanke på att köpa dem såklart utan endast för att känna vilken sorts skor jag vill ha. Hittade även en fin topp med hål i ryggen som jag köpte.
Efter en sväng på Maxi åkte vi hem igen och jag kände mig lycklig i själen över mina påsar i baksätet. Kläder. Konstigt att något sådant kan göra en så glad. Nu får jag nog däremot spara resten av mina pengar tills efter jul eller så, förutom julklappar då.
Ikväll ska jag bort till Josefin på tjejkväll med Felicia och Felicia. Vi är på väg att starta en tradition efter första gången hemma hos mig för några veckor sedan. Något vi hoppas kunna hålla på med även när vi blivit vuxna, har barn, Volvo, villa och hund. Sånt som ens egna föräldrar gör.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar