Måndag. Igen. Det är riktigt höstruskigt ute, regnar och det är tydligen storm på väg. Rester av Katja, sa de på radion tidigare idag. Det är ganska bra att man fått köra bil fram och tillbaka till skolan några dagar så man hör vad de säger på radion. Eller nåt. Nu försökte jag bara låta duktig.
Jag längtar sådär mycket som jag brukade göra för några år sedan. Efter värmen, de vita stränderna och blåa havet. Efter alla små, mörka människor som blir så glada av att se en. Och nu, denna gången, efter att få spendera varenda minut varje dag med min älskling. Ja, just det. Han ska med till Thailand denna gången. Det känns så himla bra. Jag slipper vara deprimerad för att jag lämnar honom och dessutom inviga det nya året med honom. Det kan inte bli mycket bättre. Nu gäller det bara att hitta biljetter som inte kostar 10 000 kronor eller har restid på upp emot 40 timmar. Det är inte lätt. Men det ska gå, om vi så ska behöva vänta till bara några dagar innan, så som resten av familjen gjorde förra året när jag var hemma.
Nu börjar skolan kännas som vanligt igen. Alla kurser har kommit igång och vi har ganska bra koll på vad vi ska göra. Nu gäller det bara att ta tag i de gamla, rörlig bild projekten jag har kvar. Jag ska försökta ta tummen ur röven att börja senast nästa vecka så att jag kommer igång. Och så projektarbetet som ska handla om vårt hotellkoncept i Thailand, enda från första början. Det hoppas jag på att komma igång med under våran lediga onsdag denna veckan.
Efter att ha hängt på dagisparkeringen med Simon en stund är det nu dags för mig att kolla in dagens avsnitt av Idol och sedan gå och lägga mig, det drar i ögonen denna måndagkväll.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar