Vårat internet har inte samarbetat med oss här hemma i Sollebrunn de senaste dagarna. Likaså telefonen som nu har lagt av helt. Förmodligen något fel på hela telefonnätet, med andra ord. Just nu gör jag en riskfull satsning och hoppas på att jag kommer kunna posta det här inlägget när det väl är färdigt, internetet har nämligen gått med på att fungera just för tillfället.
Det har varit helg och jag har faktiskt varit upptagen varenda dag. I fredags åkte jag hem i bil med Felicia bredvid mig och stannade till på ICA på vägen hem; det valkades ju tjejmiddag! Det mesta var inhandlat redan två dagar tidigare men jag hade såklart glömt någonting. Jag hade inte lång tid på mig att fixa iordning allting, men det var precis tillräckligt. Jag hann duscha, duka, fixa förrätt och tända ljus på hela undervåningen. Några minuter efter sju plingade det på dörren och tre tjejer steg in i hallen. Vi slog oss ner vid bordet med en gång för att äta förrätt i form av räksmörgås på kallt, rostat bröd med majonäs, räkor, citron och gurka. Alla verkade tycka om det men hade sedan bråttom till tvn för att se andra halvlek av Sverigematchen.
Under tiden lagade jag huvudrätt; stekt kycklingfilé med färsk pasta och ädelostsås. Det tog lite längre tid än väntat men det var lika bra det, när det väl var färdigt var vi ju hungriga igen. Vi åt och pratade och hade på Idol i bakgrunden. När det var Moas tur hade vi redan bänkat oss i soffan allihop och jag plockade fram efterrätt; kladdkakemuffins med grädde och varma hallon och blåbär. Mycket mumsigt. Vi tyckte och kommenterade alla idoler men var överrens om att Moa var helt fantastisk, trots sin hesa hals.
Det blev ingen lång kväll, utan tjejerna lämnade mig strax innan elva. Dock var det mycket trevligt och nästa gång är planerad den 12 november hemma hos Josefin. Jag lade mig tidigt och vaknade tidigt morgonen efter.
På lördag morgon kände jag ett shoppingsug som behövde stillas. Därför skickade jag iväg ett frågande sms till Moa som var positiv till en sväng till Göteborg. Sagt och gjort; efter mycket panik och svordomar över att jag inte hittade mitt bankkort satte jag mig i bilen och åkte mot Alingsås - med bankkortet i säkert förvar i plånboken då. Där ställde jag bilen och hoppade på tåget, fick sällskap av Moa och vi krokade arm medan vi långsamt och smått uttråkat sökte igenom de intressanta butikerna. När ingenting passade oss i smaken tog vi beslutet att åka till Haga och äta någonting. En idé som sakta men säkert rann ut i sanden när vi upptäckte att varenda ställe var fullproppat. Dock fick Moa iallafall köpt en biljett till chokladmässan, som jag inte riktigt är säker på att jag borde följa med på.
Vi åkte istället tillbaka till gatorna närmare stationen och placerade oss allra längst in på Café Vanilj. Där åt vi mat som kanske inte var det bästa vi smakat, åtminstone inte för min del. Vi smygkommenterade istället mannen och kvinnan bredvid oss och skrattade åt felsägningar innan vi lämnade vårat bord och gick mot stationen. Jag köpte mig en sandwich-glass och kände mig väldigt nöjd med att jag hade valt just den.
Hemma i Sollebrunn igen åkte jag förbi jobbet för att samtala lite med Felicia och Johanna, istället för att åka raka vägen hem till ett tomt hus och sätta mig i soffan. En Eric skulle dyka upp senare och jag vet ju hur rastlös jag blir när jag väntar på honom. Jag hamnade såklart där i soffan till slut ändå och när han väl dök upp hade jag ångrat mig om allt var handla mat hette och det fick bli något så romantiskt som korv med bröd och ett glas vatten. Tur att han är så snäll att han älskar mig även om jag inte lagar mat, min lilla pojk. Vi tittade på The perfect man och någon annan film med Uma Thurman i huvudrollen - en mycket speciell kvinna i mina ögon. När klockan blev halv tolv gick vi upp för att sova, dock med olåst dörr vilket inte var så himla trevligt. Christian skulle komma hem från en fest någon gång under natten, därför fick vi inte låsa. Jag somnade iallafall till slut.
Vi pratade redan förra helgen om att vi skulle hitta på något under söndagen. Alltså inte ligga i soffan och titta på tv hela dagen, utan åka någonstans och umgås på något annat sätt. Vi hade flera olika alternativ men de rann ut i sanden allihop när vädret inte var på vår sida. Att vandra på klippor ute vid kusten när det blåser storm är kanske inte det roligaste som finns. Så vi bestämde istället att det skulle bli en sväng till Göteborg och kanske ett besök på Universeum. Den sista idén struntade vi dock i, då det kändes lite barnsligt, och gick istället in i varenda affär jag visste har underbara killkläder. Jag hade själv inga pengar att köpa något för men jag fick Eric att prova varenda stickad tröja jag kunde komma åt. De allra flesta var helt underbara, vilket även han själv höll med om, men han köpte inte en enda av dem. Istället köpte han ett par jeans, så åt vi tacobuffé och åkte hem för att titta på film.
Vi såg 127 timmar, som jag har sett innan, men som är så fruktansvärt bra att den går att se flera gånger. Armavskärningen var om möjligt ännu mer obehaglig när man hade sällskap av en livrädd pojkvän. Strax efter fem lämnade jag Alingsås och åkte hem. Mamma och pappa hade kommit hem från Stockholm och hade mycket att berätta; vilka kändisar de skymtat och om en servitör på en restaurang som hade skrattat så åt dem för att de var två kvinnor och en man. Ja, det var ju inte så det var tänkt från början alltså men de insåg själva hur det måste sett ut med mamma och hennes syster och pappa som satt och drack konjak och pratade i telefon. Ni hör ju bara, vilken syn. De hade ju även varit på Lena Philipssons show och var lika nöjda som de alltid är efter sina näst intill årliga besök i huvudstaden.
Nu är det snart dags för mig att sova och ladda upp inför en ny skolvecka, som börjar med sovmorgon till tjugo i ett. Dessa kompletteringsdagar som dyker upp överallt gör skolan allt mindre vettig. För att citera mamma, så är det slöseri med tid. Vi hade kunnat dra ihop hela vårat sista år till ett halvår och slutat tidigare, så lite har vi att göra. Det är nästan pinsamt att sitta och prata om min utbildning bland folk. Speciellt när det finns andra i närheten som pluggar sitt arsle av sig varenda dag. Det är liksom avlägset för oss att plugga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar