Livet rullar på, sakta men säkert. Eller inte alls sakta egentligen, det går förbannat fort. Det är redan oktober och bara tre ynka månader kvar på det här året. Snart är det nog dags att göra en sammanfattning av året igen, bara för att liksom. För att minnas allt igen, för i år har det faktiskt hänt en himla massa saker.
Men det får vänta några månader till, än så länge har vi dagar att ta vara på och jag skulle faktiskt säga att de tas vara på på väldigt bra sätt nu. Förutom att min plånbok gapar tom som ett svart hål så börjar jag faktiskt vänja mig vid att leva lite småsnålt. Jag tror det är brist på jobbtimmar och de tillkommande mobilräkningarna varje månad som inte riktigt går ihop. Därför är jag nu på jakt efter ett nytt jobb som förhoppningsvis kan erbjuda mig lite fler jobbtimmar. Men man ska väl inte hoppas för mycket.
Den här månaden kommer jag få ta en del av mina sparade pengar för att kunna genomföra allt det som har bokats in, bland annat tatuering och klippning. Jag har dock börjat fundera på om jag verkligen vill tatuera mig längre. Jag kanske borde strunta i det och spara pengarna till något annat istället. Tänk om jag ångrar mig. Tänk om jag inte blir nöjd. Det kommer jag ju aldrig kunna sudda ut liksom. Jag tror inte jag har tänkt igenom det här riktigt. Kanske. Åh, jag vet verkligen inte. Jag ska ägna några timmar åt att försöka photoshopa något under morgondagen för att se om jag kan få en bild av hur det kommer bli. Jag har ju ändå valt ett ställe som går att dölja om man vill.
Annars? Jag stressar lite över mina temabilder i foto b. Det känns ganska hopplöst just nu, det är världens tråkigaste väder och naturen är inte på min sida. Dock ska jag och Eric åka ut mot kusten på söndag så förhoppningsvis kan jag fånga något fint där ute. Försöker få tiden att gå ihop med min minimala budget och vill verkligen hänga med när mina kompisar går ut men jag känner inget riktigt sug efter det där festandet och när pengarna dessutom är så få blir det inte direkt mer lockande. Stannar hellre hemma i tvsoffan då faktiskt, eller hemma hos någon annan såklart.
Försöker se framåt, mot vårterminen och allt vad den innebär. När väl höstterminen är avklarad kommer allt bli så himla mycket lättare. De jobbiga höstdagarna kommer vara förbi och studenten kommer vara närmade än man tror. Det finns nog inget jag längtar efter så mycket, att ta studenten och aldrig behöva sätta sin fot på den förbannade skolan igen. Men det är mycket som ska göras innan dess. Mer än man tror.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar